svårt

jag tycker det är svårt
det här
med att inte veta vad som händer
med mitt liv
jag söker jobb
efter jobb
efter jobb
men det händer inget
och jag vill inte börja plugga igen
varför?
för att jag är färdig
för att det inte finns något jag vill läsa
för att jag vill jobba
för
jag har redan pluggat på universitet i 3,5 år

what to do?

det är omöjligt att veta när det här släpper
det här med att inte ha jobb

vad ska jag göra för något vettigt med mitt liv?
jag har varit på paus alldeles för länge nu
men
jag kan inte mer än söka
söka
och sedan söka igen
de få jobb som finns
för
det finns inga jobb

this unemployement
is tearing me apart
men
vad kan jag göra?

landsförvisa petra mede

seriously
kan vi inte landsförvisa petra mede?
det kan nog vara sveriges absolut tråkigaste
och ELAKASTE
människa
varför är hon med i tv?
varför får hon betalt?
varför finns det folk som ens vill se henne?
jag menar ärligt talat
finns det någon som tycker att hon är bra
på riktigt?

hon är bara m-y-c-k-e-t
på ett inte okej sätt
missförstå mig inte
jag älskar bitter och cynisk humor
jag menar
magnus betnér är min homeboy
jag tycker han är fantastisk på alla sätt
men han är elak på ett okej sätt
plus
att han bjuder på sig själv samtidigt

nu senast i parlamentet tycker jag att petra mede dock går 100 steg för långt
"vilken söt bebis du har alex, vem är pappan?"
well det kan jag acceptera
men
"ja, du gör ju bara skit hela tiden, och så får du betalt för det!"
what?

det är inte okej
och
är det ens roligt?
"jaja, och sedan skrev du en bok om ett fyllo, och folk hyllar den utan anledning"
seriously
OVERSTEP OF BOUNDARIES
han skrev en bok om sin pappa
om sin döda pappa
och hur mycket hans pappa betydde för honom
det är INTE okej att säga en sådan sak om det
det är personangrepp
inte humor

det finns få roliga kvinnliga komiker
jag vet inte varför
men det ÄR så
det finns inte jättemånga jätteroliga kvinnor
det finns ett par
men petra mede
hon är inte en av dem
landsförvisa henne
pretty please
för snart kommer jag åka in för brutal misshandel av talanglös kvinna
det gör ont i varenda fiber av min kropp bara jag ser henne

livet på en pinne

ibland är kärlek just exakt detta:
(btw, bakgrundshistorien är: jag var hungrig hela dagen igår. konstant. very weird)

kring 22.00
Jag: Jag är hungrig, IGEN
Mattias: Ska vi åka till Mc Donalds?
Jag: Seriöst?
Mattias: Varför inte?
Jag: Lets go


ibland är kärlek precis det
att min älskling känner mig så väl
att när jag är hungrig klockan 22
så vill jag inte ha en macka
vill inte ha middagsrester
jag vill ha donkens cheeseburgare
så när vi satt där
halv elva på kvällen
och tittade på how I met you mother
och jag hade en cheeseburgare i ena handen
en jordgubbsshake i andra
och en fantastisk sambo bredvid mig
well
sometimes life just doesn't get much better than that!

hur svårt kan det vara?

jag är lite såhär som människa:
--> no bullshit

jag tycker inte om att få saker inlindat
sugarcoated
jag vill ha det som det är
the truth
och inga vaga nästan-svar
därför
får jag sepe-spel på toyota
det sägs att de ska vara bäst på kundservice
men JAG har fått ringa varje dag denna veckan
han har inte ringt mig en enda gång
och då är bilen redan betalad!
varenda ¨gång får jag svar som
"jag vet inte riktigt"
"det kan ju ta tid för lacken på bakdeteljen att torka"
"dom tror att den kanske är klar snart"
seriously?
1. jag hoppas att folket som lackat bakdetaljen har lackat innan
alltså måste dom veta ungefär hur lång tid det tar
alltså måste han kunna ge mig en ungefärlig tid
2. vadå "jag vet inte"? ta reda på det då!

igår sa han
"jag vet inte riktigt om den hinner bli klar till idag"
varpå jag replikerade att vi ändå inte kan komma förrän i morgon (dvs idag)
för vi skulle ut igår
och han svarar "jaha, okej, då ska det inte vara några problem"
och när jag ringer idag
(jag ringer - igen)
så säger han
"ja, alltså, det kan ju ta tid det här med att lacken ska torka
man vet inte hur långt riktigt"
jag frågar
"är den klar idag?"
"ja alltså, det kan ju ta tid det här med torkningsprocessen"
jag pressade honom i fem minuter
och försökte få ett vettigt svar ut ur honom
något annat än
"jag vet inte"
seriously
detta kan inte vara den första bilen som lackats
dom måste veta om det blir idag
i morgon
eller nästa vecka
speciellt eftersom delen enligt honom varit lackad sen i tisdags

just nu känns det bara som att dom ljuger för mig
jag tror inte grejen är lackad
jag tror inte att dom har gjort nånting med bilen
har dom ens fyllt i stenskotten?
vem vet!
dom vet inte
stupid toyota

säljare ska jaga mig
jag ska inte behöva jaga dom
men OM jag ringer
så ska dom iaf ha ett svar till mig
jag börjar bli så sjukt trött på dethär
allt jag vill är att veta NÄR
om det sedan är nästa vecka
fine
jag vill bara ha ett enkelt svar på frågan
när?

hur svårt kan det vara?

sömntuta

simon är lite trött idag
han vill helst inte gå upp ur sängen


ett år av sand-strand på dörren

idag har det gått ett helt år
som sambos
ett helt år på ernst torulfsgatan 25 a
ett helt år av att vakna till ett göteborgskt "god morgon hjärtat"
ett år av kärlek
kramar
kyssar
varje dag
för när han kommer hem
så kommer han hem till mig
och när vi handlar
så handlar vi till oss
och
när vi får post från ica
så är det till sand-strand

efter min förra sambo
så trodde jag aldrig att jag ville vara sambo igen
för jag ville aldrig känna det så en gång till
känna mig som någons mamma
men nu
well
jag visste inte att det kunde vara såhär bra
att bo ihop med någon

jag trodde att jag var nöjd med rosévin ben&jerrys och romcoms
men jag bytar ut det varje dag mot det vi har här
den är på riktigt
this fairytale

pirrig

jag känner mig alldeles pirrig
förväntansfull
lite sådär crush-ig
för när jag hängt upp nästa maskin tvätt
ska jag tappa upp ett bad
och lägga mig med denna:


jag menar
seriously!
man skulle kunna tro
att den är skriven just för MIG
två av mina favoriter
i samma bok
klassiker
och zomebiemassaker

jag är högst förväntansfull på detta bokmässe-fynd

tankar kring a big let-down

jag vet inte riktigt vad jag ska säga
jag känner nog mest
"jaha"
efter att ha slagit igen kunzelmann&kunzelmann
förhoppningsarna var skyhöga
men jag har skummat igenom stora delar av boken
varför?
för att den var så SJUKT inte fängslande
den borde vara det
den hade alla förutsättningar att vara det
men nej
jag fastnade inte
sögs inte in
jag tvingade mig att läsa sida efter sida
skumma igenom en del delar
läsa lite till
men nej
det fanns ingen magi

historien var bra
egentligen
familjetragedi
svek
lögner
allting på grund av en familjefader som tvingats dölja sin sexualitet
som levde under tidigt 1900-tal
med allt vad trakasserier av homosexuella då innebar
som sattes i koncentrationsläger
och som sedan lärde sig att förfalska tavlor
och hans son
som söker sanningen om sin far
efter hans död
när han börjar förstå att allting inte var som det verkade
det borde vara bra
borde vara fänslande
men nej
jag är inte tagen

det var inte som att läsa werther för första gången
eller slå upp en austen-klassiker
det var inget som sög in mig i berättelsen
too bad
so sad

jag vet inte
kanske måste man vara äldre
och ha mindre passionerade förväntningar om vad ett läseäventyr ska vara?
ibland tror jag nämligen att min generation har blivit överösta med perfektionism
så när vi ser något som "bara" är bra
så blir vi uttråkade
oh well
who knows
men vad säger man till sin sambos mamma
när man ska lämna tillbaka boken man lånat?
"ja du Ingela, dethär var ju ingenting att ha"
njae
jag får nog slipa lite på det där

mina blågråa skönheter

helgen denhär helgen
har verkligen varit helt fantastisk
jag vet inte riktigt
vad jag nånsin skulle kunna be om mer

att ha mams och paps här
är helt underbart
så mysigt att träffa dom på stan
luncha lite
gå runt och kolla omkring lite i min nya stad med dom
bara prata
skratta
och mysa omkring
lovely

fredagens inköp var så härligt
vi handlade ost av en kille i randig tröja och basker
och vi handlade skaldjur av en riktig göteborgare i feskekôrka
jag menar
DET är recept på en bra kväll!
och det var det också
hummer
havskräftor
räkor
och ost som luktade död
well
I am happy as a hippo!

sedan måste jag bara erkänna
att det känns helt sjukt att vara bilägare
speciellt
med tanke på att jag inte har nån bil här än
men ja...
jag hoppas att den får komma hem snart
min lilla goding
titta så fin den är:

min blågråa skönhet!!
att någon nånsin sagt
"nej, den vill vi inte ha
den gör vi oss av med"
det kan jag inte förstå
men nu ska vi plåstra om såren på den
och älska den
trots sina små utseendemässiga skavanker
så ska den få ett långt liv hos mig

btw
egentligen har jag två blågråa skönheter för tillfället:

och ännu mer blå är han idag!
jag kan fortfarande inte riktigt greppa det
att det finns folk
som randomly bara slår andra
andra som dom inte ens känner
bara "för att"
sådant gör mig mörkrädd
seriously
jag hoppas att dom skrapar sina knän ända in till benet
allihop
omedelbart
för man får inte göra sådär med min älskling!

annars
well
jag kan inte mer än älska mitt liv
igårkväll när vi låg i soffan
jag och mattias
så kändes det som att hela min kropp brann
att ha allt det jag har
well
jag kan inte mer än säga att jag är världens lyckligaste
aldrig trodde jag att jag skulle få kärlek som den jag har
aldrig trodde jag att jag skulle få uppleva allt det jag gör med mattias
känna allt det jag känner
bara bubbla omkring sådär
som han får mig att göra
och att göra det
med en backup
av den familj jag har
de vänner som omger mig
allt
well
jag kan nog med lätthet säga
att det blir inte så mycket bättre än såhär

(fast ja, det skulle väl vara om det bara kunde komma ett jobb snart också... *håller tummarna sepehårt*)

plopp goes modeblogg for a day

this is my outfit:


jag är då heeelt klädd i hm
oops
sorry
jag har faktiskt acnejeans
sjukt "fräscht" ;)

och varför då detta?
jo
för att jag har bytat kläder FYRA GÅNGER IDAG
varför you might ask?
för att mina kläder sitter oönskat slimfit över tuttarna
och eftersom jag inte tror att dom har blivit större
så har jag helt enkelt fått fet rygg
great
verkligen
friskis
I will SO be with you next week!

så ja
detta är mest för att demonstrera för mig själv
att jag faktiskt har kläder som ändå passar
believe it or not

dofter

är det bara jag som har märkt dethär
att lukter
dofter
kan framkalla minnen?

som idag
när jag våttorkade golvet
och jag plötsligt fick en flashback till min första lägenhet
lukten av ajax feute du fleur (eller hur fan det nu stavas?)
kommer alltid få mig att tänka på stora nygatan 63
oavsett vart jag är
så känner jag den känslan jag hade
när jag gick runt och pillade i min första lägenhet
satt vid brasan
låg och läste i soffan
kröp ner under täcket
allting bara skriker stora nygatan

och lite som när man går på stan
och någon har jean paul gaultier på sig
jag vänder mig om efter mamma varje gång
fastän jag vet att hon antagligen inte befinner sig inne på nån affär i göteborg

och den dagen för snart två år sedan
då jag tog en promenad i malmö
och det går en ung kille förbi mig
och luktar miguel
och jag bara spolades tillbaka till 02/03
lägenheten på kämnärsvägen
som var det enda stället på jorden just då
där jag kände mig trygg
och lugn
för allt det hemska som pågick i mig
runt mig
fanns inte precis just där

och när jag prommenerar på stan här i göteborg
och man skulle se en polishäst
och lukten av häst sprider sig omkring
well
need I say more?
det är bara bebis bebis bebis

jag tycker det är fint att det är så
att man förknippar dofter med människor
händelser
platser
djur
minnen

kanske är det därför mattias inte vill att jag ska byta parfym?

driver-mania

ibland undrar jag
om det finns någon grymmare känsla
än att vakna upp ur en fucked up dröm
och veta
att allt det man drömde
inte alls är på riktigt
och att verkligheten
är så otroligt mycket bättre

inatt drömde jag att jag gjorde teoriprovet
och klarade det
och körde upp
och misslyckades
körde upp
misslyckades
körde upp
misslyckades
fick skriva teorin igen
köra upp
misslyckades
i en sjukt stor ond cirkel typ
och sedan vaknade jag upp ur drömmen
skrattade lite för mig själv
för
"haha! jag har ju körkort! jag behöver inte göra det där igen!"

det är en grym känsla
när något man varit så otroligt rädd för
i så många år
helt plötsligt bara är över
klarat
done
igårkväll kunde jag ta bilen själv
för att åka iväg och köpa kattsand
som i att:
jag kunde göra det själv
mattias fick lov att fortsätta jobba
och jag kunde köra
själv
lovely feeling

däremot
gårkvällens mest akward
mattias bad mig köpa med snus till honom hem
och när jag står där och ska köpa
så frågar killen bakom kassan:
"ursäkta mig, men har du legitimation?"
what?
jag köper att man får visa på systemet
det kan vara svårt att se skillnad mellan 20 och 25
men seriöst
jag ser äldre ut än 18
18
är 7 år yngre än vad jag är
seriously
jag undrar hur dum han kände sig
när han kollade körkortet


party-pooper kärleksdoktor

igårkväll såg vi en fantastiskt dålig film
men jag kan dock inte låta bli att reflektera
accidental husband hette den
och man tänker
ååå
en mysig film om kärlek
men nope
nix
nada
det kan vara den mest cyniska film jag någonsin sett
"the lovedoctor"
som uma thurman kallade sig i denna film
var den största kärleks-party-pooper jag någonsin varit med om
tydligen
så finns det ingenting som heter
kärlek vid första ögonkastet
passion
gnista
brinnande längtan
fjärilar i magen
enligt henne
så är kärlek ett rationellt beslut
well
I don't think so

tänk att spendera ditt liv
med någon som "det verkar logiskt" med
tänk att aldrig någonsin vara knäsvag
tänk att sitta där mitt emot och känna
"dethär var ju trevligt"
men inget mer än så
seriously
så kan väl ingen leva sitt liv?
så bör ingen leva sitt liv!

tänk att aldrig ha de där första svindlande underbara kärleksfulla stunderna tillsammans
tänk att varje dejt
skulle kunna vara en trevlig jobbintervju
awful
seriously awful

jag kommer aldrig glömma när jag satt på tåget
3 timmar
till göteborg
för allra första gången
jag kommer aldrig glömma hur många gånger jag gick och kissade under den tågresan
kommer aldrig glömma hur sjukt nervös jag var
när jag satte mig på spårvagnen
jag kommer aldrig glömma mitt telefonsamtal med sara
när jag gick runt och letade efter mattias hus
och pratade med henne upp till tredje våningen
där jag sedan hör mattias grannar inifrån deras lägenhet
och jag får panik och utbrister
"CRAP! här är lyhört! han har hört mig! FAN nu hörde han det också!"
och fjärilarna som sedan dansade salsa när jag ringde på dörren
och hur allt sedan blev fluffigt och rosa när dörren öppnades
och jag fick en bamsekram
tänk att aldrig ha det
att aldrig sitta under en hel middag
och undra hur det är att dra med fingrarna genom hans hår
att sitta och stirra besatt på hans läppar
för allt du vill göra är att kyssa dem

det finns
allt det där
och att säga något annat
är att välja bort sin egen lycka

från spy-apa till mjukis-pappa

jag vet att det är många som hatar honom
som tycker han är skit
dryg
för jävligt
och allting sånt dåligt
men jag kan inte låta bli
att älska alex schulman

först älskade jag honom för hans brutala ärlighet
jag menar
det är på något sätt det som det hela handlar om
när man är offentlig humor-skribent
och att sedan små cry-babies som marcus birro inte kan förstå det
well
too sad
so bad
för honom
men det ÄR roligt

och tusen apor
need I say more?

och nu hans pappablogg
seriöst
jag är beroende
det kan vara den underbaraste bloggen i hela världen
jag fullkomligt älskar hans "små samtal med charlie"
och jag älskar hans sätt
att älska sin amanda
det är så underbart att läsa
hur han ibland känner att han måste titta bort
när hon tittar på honom för länge
för han tycker att hon är så vacker
att allting helt plötsligt blir för mycket
och jag älskar att läsa
hur han blir stolt
när han går med henne på stan
och har en känsla av "kolla in världen! hon är min!"
I love it
totally truely love it

sveriges spy-apa
har blivit sveriges mjukis-pappa
en roll som klär honom otroligt bra
men bakom den nya fasaden
lurar den där brutalt ärliga schulman we all (med smak) know and love
jag menar:
mini-serien "att vara alex schulman"
på aftonbladets hemsida
seriously
laughing my ass off

...och ja kan knappt vänta efter att få se vad han kommer göra med litteratursverige
jag har stora förväntningar
stora
stooora

den bästa stunden på dygnet

jag kan inte bestämma mig
sitter och funderar litegrann
på den där bästa stunden på dygnet
...vilken är det?
egentligen?

först tänkte jag morgonen
när man vaknar upp
och lite sömndrucken lägger sig nära sin älskling
lägger handen på hans mage
pussar lite förstrött på axeln
får en arm runt midjan tillbaka
och en näsa som gnuggas mot halsen
jag älskar den lilla morgonstunden där efter man har vaknat
innan man går upp
den är så äkta på något sätt
så oförstörd

sedan tänkte jag eftermiddagen
när älsklingen kommer hem från jobb
man har varit ifrån varandra under hela dagen
och den där första kramen
pussen
den där
"wie, vi är tillsammans igen!"
kramen bakifrån när jag står i köket
huvudet som läggs mot min skuldra
well
it's love
I tell you

men ja
kvällen har sin magi
det där med att krypa ner under täcket tillsammans
ligga och småprata litegrann
pussas mellan varje ord
hålla om varandra
ligga och drömma högt ihop
och somna tätt intill en annan kropp
som lugnt och stilla rör sig i takt med andetagen
well
hur ska man kunna bestämma sig?
jag tycker att allting är så underbart

däremot
så finns det en klar bild av wille
bästa stunden på dygnet med honom
det var när jag sov över hos lotta
precis precis när linnea hade fötts
och lotta var iväg och ammade henne (har jag för mig)
kanske bytte blöja?
oh well
jag ligger alldeles stilla
och alldeles tyst
för att inte väcka wille
men så känner jag små fingar i mitt hår
och en liten tyst röst som säger "vaken lena?"
och små små fingrar
som fortsätter pilla i mitt hår
jag vänder mig om
och får en bamsekram
hur underbara alla stunder på dygnet än är med honom
och hur underbara minnen jag än skapar med honom varje gång jag ser honom
så kommer den stunden
den oförstörda lilla morgonstunden
för alltid vara mitt allra finaste minne av honom

världens bästa känsla

just nu
precis
så gick det en såndär ilning genom hela min kropp
när jag kom ihåg känslan igårkväll
när rickard hade gått
och jag vaknade till
av att mattias kröp ner i sängen och la sig bredvid mig

det finns ingenting jag älskar så otroligt mycket
som hans kropp tätt emot min
och hans antedag mot min hud

shivering
for real

godnatt gamla crush, sleep tight

det där med att bli illa berörd av något som händer andra
andra som man inte ens känner
är det emaptiskt vackert
eller stalker-creepy?

oavsett
så kan jag inte mer än att vara ledsen över patrick swayze's död
inte ledsen på ett alternativ-kids-när-kurt-cobain-tog-livet-av-sig-sätt
men på ett
shit-min-första-kändis-crush-är-död-sätt

första gången jag såg dirty dancing var jag tolv år gammal
jag satt i källaren på af-gatan
alldeles själv
med tjatte i knät
och jag blev helt knäsvag
det var på något sätt SÅ det skulle vara
det var mina första inblick i kärlekens karusell
min första smak på förälskelsens berusning
jag ville också heta baby houseman
och jag ville också dansa med johnny
ville också ha en vit klänning på mig
och få drunkna i hans armar

jag ville känna den där känslan som baby gjorde
när johnny tittade på henne
ville också ha någon
som älskade mig så
som han älskade henne
"nobody puts baby in i corner"... well, det är sexy as fuck, har jag rätt eller har jag rätt?

att han nu inte finns mer känns overkligt
han
den där första jag någonsin fantiserade om
(sorry om de finns brödrar som läser detta som inte vill
jag rekommenderar att ni blundar en stund nu då)
min första dildo hette johnny
finns det någon som tror att det är en coincidence?

hur många gånger har jag inte dansat till soundtracket till dirty dancing?
hur många gånger har jag inte gråtit och skrattat till den filmen?
hur många gånger har jag inte drömt mig bort
till ett land av johnny
när jag låg där i mitt flickrum
ensam och kärlekstörstandes
(vi har väl alla varit 14?)

nu
har jag min egen "johnny"
min egen kille
som tittar på mig sådär
som han tittade på baby
den tanken har jag tänkt många gånger
den där jämförelsen
har jag gjort vid ett flertal tillfällen

nu
är han död
patrick swayze
och det känns lite overkligt
för mig är han en myt
en myt om kärlek
som man som tonåring går och hoppas på
men inte riktigt vet om den är sann
jag vet att den är det nu
men ändå
it feels kinnda' tragic
att mannen som på något sätt förde mig in i kärlekens magiska drömvärld
nu inte finns mer

det krävs en kväll av hedrande
en kväll av dirty dancing
ghost
rosévin
och glass
hur många kvällar hade jag inte på krutmeijersgatan som såg ut så?

well
jag hoppas att johnny nu dansar runt utan smärta
utan cancer
och med den livsglädje som har trollbundit tjejer världen över
sedan 1987
och kommer fortsätta att trollbinda tjejer
världen över
för alltid


mitt crew

det här med att ha körkort
--> fortfarande overkligt

det här med att sitta och titta på begagnade bilar på nätet
--> sinnessjukt-jäkla-sepedulxe-overkligt

som i att jag:
*får lov att köra bil - själv!
*ska kolla på en egen bil
*kan inom en överblickbar framtid gå utanför porten, titta på min bil och möjligen köra iväg i den

well,
who would have thought?

det enda jag kan säga är
att jag hade inte haft mitt körkort
om det inte hade varit för:

oliver - seriöst, kan man ens önska sig en körlärare
med mer tålamod
mer lugn
och mer förståelse
än vad han har haft för mig?
han lugnade mig när jag hyperventilerade i början
han fick bilkörning att vara roligt istället för läskigt
och när jag misslyckades med min första uppkörning
så var han så snäll och lugnande
och ringde mig senare på eftermiddagen
bara för att kolla att jag var okej
seriously
ge människan en liten trofé för asgrym körlärare!

mamma sand - som har lånat ut sin "stora fara" (a.k.a volvon)
och låtit mig köra omkring i hennes bil
låtit mig köra till öland
hjälpt mig med det här att få lite känsla för andra bilar än golfen
och well
finansierat det hela

mattias - hamnade underst
men är seriöst den största anledningen
till att jag nu är innehavare av ett körkort
som sporrade mig till att anmäla mig
som har pratat med mig i hundratals timmar om det
stöttat mig hela vägen
tröstat mig när jag har velat ge upp
och framförallt
fanns där för mig
när sepe-smålännings-surgubbjäkeln underkände mig för att jag gjorde en vänstersväng
höll om mig
kramade mig
pratade med mig
och fick mig okej igen
så okej
att jag klarade det andra gången
well
han är värd allt underbart i hela världen

så ja
jag antar att det bara är så
att man ska omges av rätt crew

en chupa-chup-frukost

jag mår alldeles för oförskämt bra
det känns så otroligt skönt
att äntligen ha körkort

världen runt omkring mig märker tydligen av min glädje
för idag på ica
så fördes denna dialogen mellan mig och ica-mannen:

ica-mannen: vi delar ut klubbor till barnen idag, men du ser så glad ut, vill du också ha en?
jag: ja tack snälla, en klubba till frukost vore inte fel!



så just nu
sitter jag med en chupa chup apelsin i munnen
hur kan det bli en dålig dag då?
the good times
here we come


vad jag skulle ha gjort en dag som denna

hade jag varit i malmö idag
denna underbara höstdag
så hade jag tagit min ipod
promenerat genom parken
bort till den lilla flytbryggan vid allén
satt mig där i hörnet
där jag brukade sitta
ploppat in hörlurarna i öronen
och satt på Daugava
känt solens strålar värma ansiktet
sett ankorna som simmar omkring i kanalen
bebisarna nästan vuxna nu
ljuset som speglar sig i löven som börjar bli orangea
och den svaga vinden som leker i håret

för idag
är det just en sån dag
en sån höstdag
när det luktar sådär nästan lite bränt i luften
och solen värmer sina sista värmestrålar
och säger hejdå
på ett såntdär fint sätt

well
kan någon göra det åt mig?
för det känns synd att en sådan fin tradition bara ska gå till spillo

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0