sömntuta

simon är lite trött idag
han vill helst inte gå upp ur sängen


ett år av sand-strand på dörren

idag har det gått ett helt år
som sambos
ett helt år på ernst torulfsgatan 25 a
ett helt år av att vakna till ett göteborgskt "god morgon hjärtat"
ett år av kärlek
kramar
kyssar
varje dag
för när han kommer hem
så kommer han hem till mig
och när vi handlar
så handlar vi till oss
och
när vi får post från ica
så är det till sand-strand

efter min förra sambo
så trodde jag aldrig att jag ville vara sambo igen
för jag ville aldrig känna det så en gång till
känna mig som någons mamma
men nu
well
jag visste inte att det kunde vara såhär bra
att bo ihop med någon

jag trodde att jag var nöjd med rosévin ben&jerrys och romcoms
men jag bytar ut det varje dag mot det vi har här
den är på riktigt
this fairytale

pirrig

jag känner mig alldeles pirrig
förväntansfull
lite sådär crush-ig
för när jag hängt upp nästa maskin tvätt
ska jag tappa upp ett bad
och lägga mig med denna:


jag menar
seriously!
man skulle kunna tro
att den är skriven just för MIG
två av mina favoriter
i samma bok
klassiker
och zomebiemassaker

jag är högst förväntansfull på detta bokmässe-fynd

tankar kring a big let-down

jag vet inte riktigt vad jag ska säga
jag känner nog mest
"jaha"
efter att ha slagit igen kunzelmann&kunzelmann
förhoppningsarna var skyhöga
men jag har skummat igenom stora delar av boken
varför?
för att den var så SJUKT inte fängslande
den borde vara det
den hade alla förutsättningar att vara det
men nej
jag fastnade inte
sögs inte in
jag tvingade mig att läsa sida efter sida
skumma igenom en del delar
läsa lite till
men nej
det fanns ingen magi

historien var bra
egentligen
familjetragedi
svek
lögner
allting på grund av en familjefader som tvingats dölja sin sexualitet
som levde under tidigt 1900-tal
med allt vad trakasserier av homosexuella då innebar
som sattes i koncentrationsläger
och som sedan lärde sig att förfalska tavlor
och hans son
som söker sanningen om sin far
efter hans död
när han börjar förstå att allting inte var som det verkade
det borde vara bra
borde vara fänslande
men nej
jag är inte tagen

det var inte som att läsa werther för första gången
eller slå upp en austen-klassiker
det var inget som sög in mig i berättelsen
too bad
so sad

jag vet inte
kanske måste man vara äldre
och ha mindre passionerade förväntningar om vad ett läseäventyr ska vara?
ibland tror jag nämligen att min generation har blivit överösta med perfektionism
så när vi ser något som "bara" är bra
så blir vi uttråkade
oh well
who knows
men vad säger man till sin sambos mamma
när man ska lämna tillbaka boken man lånat?
"ja du Ingela, dethär var ju ingenting att ha"
njae
jag får nog slipa lite på det där

mina blågråa skönheter

helgen denhär helgen
har verkligen varit helt fantastisk
jag vet inte riktigt
vad jag nånsin skulle kunna be om mer

att ha mams och paps här
är helt underbart
så mysigt att träffa dom på stan
luncha lite
gå runt och kolla omkring lite i min nya stad med dom
bara prata
skratta
och mysa omkring
lovely

fredagens inköp var så härligt
vi handlade ost av en kille i randig tröja och basker
och vi handlade skaldjur av en riktig göteborgare i feskekôrka
jag menar
DET är recept på en bra kväll!
och det var det också
hummer
havskräftor
räkor
och ost som luktade död
well
I am happy as a hippo!

sedan måste jag bara erkänna
att det känns helt sjukt att vara bilägare
speciellt
med tanke på att jag inte har nån bil här än
men ja...
jag hoppas att den får komma hem snart
min lilla goding
titta så fin den är:

min blågråa skönhet!!
att någon nånsin sagt
"nej, den vill vi inte ha
den gör vi oss av med"
det kan jag inte förstå
men nu ska vi plåstra om såren på den
och älska den
trots sina små utseendemässiga skavanker
så ska den få ett långt liv hos mig

btw
egentligen har jag två blågråa skönheter för tillfället:

och ännu mer blå är han idag!
jag kan fortfarande inte riktigt greppa det
att det finns folk
som randomly bara slår andra
andra som dom inte ens känner
bara "för att"
sådant gör mig mörkrädd
seriously
jag hoppas att dom skrapar sina knän ända in till benet
allihop
omedelbart
för man får inte göra sådär med min älskling!

annars
well
jag kan inte mer än älska mitt liv
igårkväll när vi låg i soffan
jag och mattias
så kändes det som att hela min kropp brann
att ha allt det jag har
well
jag kan inte mer än säga att jag är världens lyckligaste
aldrig trodde jag att jag skulle få kärlek som den jag har
aldrig trodde jag att jag skulle få uppleva allt det jag gör med mattias
känna allt det jag känner
bara bubbla omkring sådär
som han får mig att göra
och att göra det
med en backup
av den familj jag har
de vänner som omger mig
allt
well
jag kan nog med lätthet säga
att det blir inte så mycket bättre än såhär

(fast ja, det skulle väl vara om det bara kunde komma ett jobb snart också... *håller tummarna sepehårt*)

plopp goes modeblogg for a day

this is my outfit:


jag är då heeelt klädd i hm
oops
sorry
jag har faktiskt acnejeans
sjukt "fräscht" ;)

och varför då detta?
jo
för att jag har bytat kläder FYRA GÅNGER IDAG
varför you might ask?
för att mina kläder sitter oönskat slimfit över tuttarna
och eftersom jag inte tror att dom har blivit större
så har jag helt enkelt fått fet rygg
great
verkligen
friskis
I will SO be with you next week!

så ja
detta är mest för att demonstrera för mig själv
att jag faktiskt har kläder som ändå passar
believe it or not

dofter

är det bara jag som har märkt dethär
att lukter
dofter
kan framkalla minnen?

som idag
när jag våttorkade golvet
och jag plötsligt fick en flashback till min första lägenhet
lukten av ajax feute du fleur (eller hur fan det nu stavas?)
kommer alltid få mig att tänka på stora nygatan 63
oavsett vart jag är
så känner jag den känslan jag hade
när jag gick runt och pillade i min första lägenhet
satt vid brasan
låg och läste i soffan
kröp ner under täcket
allting bara skriker stora nygatan

och lite som när man går på stan
och någon har jean paul gaultier på sig
jag vänder mig om efter mamma varje gång
fastän jag vet att hon antagligen inte befinner sig inne på nån affär i göteborg

och den dagen för snart två år sedan
då jag tog en promenad i malmö
och det går en ung kille förbi mig
och luktar miguel
och jag bara spolades tillbaka till 02/03
lägenheten på kämnärsvägen
som var det enda stället på jorden just då
där jag kände mig trygg
och lugn
för allt det hemska som pågick i mig
runt mig
fanns inte precis just där

och när jag prommenerar på stan här i göteborg
och man skulle se en polishäst
och lukten av häst sprider sig omkring
well
need I say more?
det är bara bebis bebis bebis

jag tycker det är fint att det är så
att man förknippar dofter med människor
händelser
platser
djur
minnen

kanske är det därför mattias inte vill att jag ska byta parfym?

driver-mania

ibland undrar jag
om det finns någon grymmare känsla
än att vakna upp ur en fucked up dröm
och veta
att allt det man drömde
inte alls är på riktigt
och att verkligheten
är så otroligt mycket bättre

inatt drömde jag att jag gjorde teoriprovet
och klarade det
och körde upp
och misslyckades
körde upp
misslyckades
körde upp
misslyckades
fick skriva teorin igen
köra upp
misslyckades
i en sjukt stor ond cirkel typ
och sedan vaknade jag upp ur drömmen
skrattade lite för mig själv
för
"haha! jag har ju körkort! jag behöver inte göra det där igen!"

det är en grym känsla
när något man varit så otroligt rädd för
i så många år
helt plötsligt bara är över
klarat
done
igårkväll kunde jag ta bilen själv
för att åka iväg och köpa kattsand
som i att:
jag kunde göra det själv
mattias fick lov att fortsätta jobba
och jag kunde köra
själv
lovely feeling

däremot
gårkvällens mest akward
mattias bad mig köpa med snus till honom hem
och när jag står där och ska köpa
så frågar killen bakom kassan:
"ursäkta mig, men har du legitimation?"
what?
jag köper att man får visa på systemet
det kan vara svårt att se skillnad mellan 20 och 25
men seriöst
jag ser äldre ut än 18
18
är 7 år yngre än vad jag är
seriously
jag undrar hur dum han kände sig
när han kollade körkortet


party-pooper kärleksdoktor

igårkväll såg vi en fantastiskt dålig film
men jag kan dock inte låta bli att reflektera
accidental husband hette den
och man tänker
ååå
en mysig film om kärlek
men nope
nix
nada
det kan vara den mest cyniska film jag någonsin sett
"the lovedoctor"
som uma thurman kallade sig i denna film
var den största kärleks-party-pooper jag någonsin varit med om
tydligen
så finns det ingenting som heter
kärlek vid första ögonkastet
passion
gnista
brinnande längtan
fjärilar i magen
enligt henne
så är kärlek ett rationellt beslut
well
I don't think so

tänk att spendera ditt liv
med någon som "det verkar logiskt" med
tänk att aldrig någonsin vara knäsvag
tänk att sitta där mitt emot och känna
"dethär var ju trevligt"
men inget mer än så
seriously
så kan väl ingen leva sitt liv?
så bör ingen leva sitt liv!

tänk att aldrig ha de där första svindlande underbara kärleksfulla stunderna tillsammans
tänk att varje dejt
skulle kunna vara en trevlig jobbintervju
awful
seriously awful

jag kommer aldrig glömma när jag satt på tåget
3 timmar
till göteborg
för allra första gången
jag kommer aldrig glömma hur många gånger jag gick och kissade under den tågresan
kommer aldrig glömma hur sjukt nervös jag var
när jag satte mig på spårvagnen
jag kommer aldrig glömma mitt telefonsamtal med sara
när jag gick runt och letade efter mattias hus
och pratade med henne upp till tredje våningen
där jag sedan hör mattias grannar inifrån deras lägenhet
och jag får panik och utbrister
"CRAP! här är lyhört! han har hört mig! FAN nu hörde han det också!"
och fjärilarna som sedan dansade salsa när jag ringde på dörren
och hur allt sedan blev fluffigt och rosa när dörren öppnades
och jag fick en bamsekram
tänk att aldrig ha det
att aldrig sitta under en hel middag
och undra hur det är att dra med fingrarna genom hans hår
att sitta och stirra besatt på hans läppar
för allt du vill göra är att kyssa dem

det finns
allt det där
och att säga något annat
är att välja bort sin egen lycka

från spy-apa till mjukis-pappa

jag vet att det är många som hatar honom
som tycker han är skit
dryg
för jävligt
och allting sånt dåligt
men jag kan inte låta bli
att älska alex schulman

först älskade jag honom för hans brutala ärlighet
jag menar
det är på något sätt det som det hela handlar om
när man är offentlig humor-skribent
och att sedan små cry-babies som marcus birro inte kan förstå det
well
too sad
so bad
för honom
men det ÄR roligt

och tusen apor
need I say more?

och nu hans pappablogg
seriöst
jag är beroende
det kan vara den underbaraste bloggen i hela världen
jag fullkomligt älskar hans "små samtal med charlie"
och jag älskar hans sätt
att älska sin amanda
det är så underbart att läsa
hur han ibland känner att han måste titta bort
när hon tittar på honom för länge
för han tycker att hon är så vacker
att allting helt plötsligt blir för mycket
och jag älskar att läsa
hur han blir stolt
när han går med henne på stan
och har en känsla av "kolla in världen! hon är min!"
I love it
totally truely love it

sveriges spy-apa
har blivit sveriges mjukis-pappa
en roll som klär honom otroligt bra
men bakom den nya fasaden
lurar den där brutalt ärliga schulman we all (med smak) know and love
jag menar:
mini-serien "att vara alex schulman"
på aftonbladets hemsida
seriously
laughing my ass off

...och ja kan knappt vänta efter att få se vad han kommer göra med litteratursverige
jag har stora förväntningar
stora
stooora

den bästa stunden på dygnet

jag kan inte bestämma mig
sitter och funderar litegrann
på den där bästa stunden på dygnet
...vilken är det?
egentligen?

först tänkte jag morgonen
när man vaknar upp
och lite sömndrucken lägger sig nära sin älskling
lägger handen på hans mage
pussar lite förstrött på axeln
får en arm runt midjan tillbaka
och en näsa som gnuggas mot halsen
jag älskar den lilla morgonstunden där efter man har vaknat
innan man går upp
den är så äkta på något sätt
så oförstörd

sedan tänkte jag eftermiddagen
när älsklingen kommer hem från jobb
man har varit ifrån varandra under hela dagen
och den där första kramen
pussen
den där
"wie, vi är tillsammans igen!"
kramen bakifrån när jag står i köket
huvudet som läggs mot min skuldra
well
it's love
I tell you

men ja
kvällen har sin magi
det där med att krypa ner under täcket tillsammans
ligga och småprata litegrann
pussas mellan varje ord
hålla om varandra
ligga och drömma högt ihop
och somna tätt intill en annan kropp
som lugnt och stilla rör sig i takt med andetagen
well
hur ska man kunna bestämma sig?
jag tycker att allting är så underbart

däremot
så finns det en klar bild av wille
bästa stunden på dygnet med honom
det var när jag sov över hos lotta
precis precis när linnea hade fötts
och lotta var iväg och ammade henne (har jag för mig)
kanske bytte blöja?
oh well
jag ligger alldeles stilla
och alldeles tyst
för att inte väcka wille
men så känner jag små fingar i mitt hår
och en liten tyst röst som säger "vaken lena?"
och små små fingrar
som fortsätter pilla i mitt hår
jag vänder mig om
och får en bamsekram
hur underbara alla stunder på dygnet än är med honom
och hur underbara minnen jag än skapar med honom varje gång jag ser honom
så kommer den stunden
den oförstörda lilla morgonstunden
för alltid vara mitt allra finaste minne av honom

världens bästa känsla

just nu
precis
så gick det en såndär ilning genom hela min kropp
när jag kom ihåg känslan igårkväll
när rickard hade gått
och jag vaknade till
av att mattias kröp ner i sängen och la sig bredvid mig

det finns ingenting jag älskar så otroligt mycket
som hans kropp tätt emot min
och hans antedag mot min hud

shivering
for real

godnatt gamla crush, sleep tight

det där med att bli illa berörd av något som händer andra
andra som man inte ens känner
är det emaptiskt vackert
eller stalker-creepy?

oavsett
så kan jag inte mer än att vara ledsen över patrick swayze's död
inte ledsen på ett alternativ-kids-när-kurt-cobain-tog-livet-av-sig-sätt
men på ett
shit-min-första-kändis-crush-är-död-sätt

första gången jag såg dirty dancing var jag tolv år gammal
jag satt i källaren på af-gatan
alldeles själv
med tjatte i knät
och jag blev helt knäsvag
det var på något sätt SÅ det skulle vara
det var mina första inblick i kärlekens karusell
min första smak på förälskelsens berusning
jag ville också heta baby houseman
och jag ville också dansa med johnny
ville också ha en vit klänning på mig
och få drunkna i hans armar

jag ville känna den där känslan som baby gjorde
när johnny tittade på henne
ville också ha någon
som älskade mig så
som han älskade henne
"nobody puts baby in i corner"... well, det är sexy as fuck, har jag rätt eller har jag rätt?

att han nu inte finns mer känns overkligt
han
den där första jag någonsin fantiserade om
(sorry om de finns brödrar som läser detta som inte vill
jag rekommenderar att ni blundar en stund nu då)
min första dildo hette johnny
finns det någon som tror att det är en coincidence?

hur många gånger har jag inte dansat till soundtracket till dirty dancing?
hur många gånger har jag inte gråtit och skrattat till den filmen?
hur många gånger har jag inte drömt mig bort
till ett land av johnny
när jag låg där i mitt flickrum
ensam och kärlekstörstandes
(vi har väl alla varit 14?)

nu
har jag min egen "johnny"
min egen kille
som tittar på mig sådär
som han tittade på baby
den tanken har jag tänkt många gånger
den där jämförelsen
har jag gjort vid ett flertal tillfällen

nu
är han död
patrick swayze
och det känns lite overkligt
för mig är han en myt
en myt om kärlek
som man som tonåring går och hoppas på
men inte riktigt vet om den är sann
jag vet att den är det nu
men ändå
it feels kinnda' tragic
att mannen som på något sätt förde mig in i kärlekens magiska drömvärld
nu inte finns mer

det krävs en kväll av hedrande
en kväll av dirty dancing
ghost
rosévin
och glass
hur många kvällar hade jag inte på krutmeijersgatan som såg ut så?

well
jag hoppas att johnny nu dansar runt utan smärta
utan cancer
och med den livsglädje som har trollbundit tjejer världen över
sedan 1987
och kommer fortsätta att trollbinda tjejer
världen över
för alltid


mitt crew

det här med att ha körkort
--> fortfarande overkligt

det här med att sitta och titta på begagnade bilar på nätet
--> sinnessjukt-jäkla-sepedulxe-overkligt

som i att jag:
*får lov att köra bil - själv!
*ska kolla på en egen bil
*kan inom en överblickbar framtid gå utanför porten, titta på min bil och möjligen köra iväg i den

well,
who would have thought?

det enda jag kan säga är
att jag hade inte haft mitt körkort
om det inte hade varit för:

oliver - seriöst, kan man ens önska sig en körlärare
med mer tålamod
mer lugn
och mer förståelse
än vad han har haft för mig?
han lugnade mig när jag hyperventilerade i början
han fick bilkörning att vara roligt istället för läskigt
och när jag misslyckades med min första uppkörning
så var han så snäll och lugnande
och ringde mig senare på eftermiddagen
bara för att kolla att jag var okej
seriously
ge människan en liten trofé för asgrym körlärare!

mamma sand - som har lånat ut sin "stora fara" (a.k.a volvon)
och låtit mig köra omkring i hennes bil
låtit mig köra till öland
hjälpt mig med det här att få lite känsla för andra bilar än golfen
och well
finansierat det hela

mattias - hamnade underst
men är seriöst den största anledningen
till att jag nu är innehavare av ett körkort
som sporrade mig till att anmäla mig
som har pratat med mig i hundratals timmar om det
stöttat mig hela vägen
tröstat mig när jag har velat ge upp
och framförallt
fanns där för mig
när sepe-smålännings-surgubbjäkeln underkände mig för att jag gjorde en vänstersväng
höll om mig
kramade mig
pratade med mig
och fick mig okej igen
så okej
att jag klarade det andra gången
well
han är värd allt underbart i hela världen

så ja
jag antar att det bara är så
att man ska omges av rätt crew

en chupa-chup-frukost

jag mår alldeles för oförskämt bra
det känns så otroligt skönt
att äntligen ha körkort

världen runt omkring mig märker tydligen av min glädje
för idag på ica
så fördes denna dialogen mellan mig och ica-mannen:

ica-mannen: vi delar ut klubbor till barnen idag, men du ser så glad ut, vill du också ha en?
jag: ja tack snälla, en klubba till frukost vore inte fel!



så just nu
sitter jag med en chupa chup apelsin i munnen
hur kan det bli en dålig dag då?
the good times
here we come


vad jag skulle ha gjort en dag som denna

hade jag varit i malmö idag
denna underbara höstdag
så hade jag tagit min ipod
promenerat genom parken
bort till den lilla flytbryggan vid allén
satt mig där i hörnet
där jag brukade sitta
ploppat in hörlurarna i öronen
och satt på Daugava
känt solens strålar värma ansiktet
sett ankorna som simmar omkring i kanalen
bebisarna nästan vuxna nu
ljuset som speglar sig i löven som börjar bli orangea
och den svaga vinden som leker i håret

för idag
är det just en sån dag
en sån höstdag
när det luktar sådär nästan lite bränt i luften
och solen värmer sina sista värmestrålar
och säger hejdå
på ett såntdär fint sätt

well
kan någon göra det åt mig?
för det känns synd att en sådan fin tradition bara ska gå till spillo

önskelista 090909 09:09 (a bit after)

rickard påpekade idag
att det är 090909
ett faktum han förde fram
klockan 09:09

eftersom man normalt sett får önska sig ngt
när man ser att klockan är samma höger som vänster
så borde detta vara boomblastdeluxeönskan
så här kommer min lista:

*jobb - med på alla listor -->alltid
*körkort - kanske inget man kan önska sig, men ändå
*att subway börjar med min sub igen - dvs den med krabba i
*att jag nångång ska hitta "vicke, jamarn och blötis i tjobbaleng" - på någon internetsajt eller loppis så jag kan ge den till mamma
*att lasses singel på nya skivan magiskt förändras och blir bättre - alternativt att det är den enda märkliga låten på nya skivan
*att det slår upp ett espressohouse precis bredvid vårt hus - så jag kan köpa sojachai varje dag
*och sedan fred på jorden och allt sånt hippiebjäbb som det alltid snackas om men som aldrig kommer ske

is it too much to ask?
is it?

något särskilt

det är något särskilt med ronnie sandahls krönika
alltid
varje vecka
det är som om han pratar till den delen av min generation
som är lika avvikande som jag
the voice of the nerds
vår egen anti-hjälte

för mig ska texter betyda något
spegla något
födas ur en känsla
och sedan rida på den genom hela förloppet
och veckans text om håkan
well
I needn't say more
egentligen
det är ronnie
som skriver om håkan
seriously
det hade inte kunnat plockas mer från min egen hjärna om jag så hade skrivit det själv:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ronniesandahl/article5750743.ab

jag tror på något sätt
att det är likadant
för alla håkanfans
vi har alla ett minne till varje låt
en känsla för varje album
någonting inom oss
som är knutet
till varje textrad
vi har alla känt samma sak
det där
med att parkbänken aldrig är långt borta
one slip
and you fall
vi nördar som nu ligger kring 25-strecket
har alla gråtit
skrattat
dansat
supit
ramlat
till håkan
och varje gång vi har ramlat
så är det håkan som har plockat upp oss igen

jag och mattias träffades via håkan
det var håkan som fick mig att byta alias från plopp till popflicka
håkan som fick mattias att söka på tjejer med pop i namnet
håkan som var vår gemensamma nämnare som fick oss att börja prata
håkan som höll konversationen igång
år efter år
om inte annat
så varje gång det var en konsert
...och jag tänkte på den där göteborgaren vid namn spat varje gång
och undrade
vad han gjorde där
och då
när jag själv berusades till toner från min egen själ

jag tror hela mitt liv kan summeras i håkantexter
mitt eget soundtrack
olika år
olika känslor
samma hjärta
och samma poet som berättar om det

det är så musik ska vara
så text ska vara
någonting
som folk lever sig in i
och säger
"det där
det kunde varit jag"

...nu är det lika långt till stjärnorna
som stjärnorna till dig...

ångest

vissa dagar
så slår allt mig
att jag varit arbetslös i ett och ett halvt år
att jag inte ens får komma på intervjuer
att min familj bor så långt bort
att min bebis inte är här
och det behöver inte ens ha varit en dålig dag
oftast är det under de bra dagarna
som allting bara sådär "kommer"

som igårkväll
efter vi hade haft en jättemysig söndag
och så ligger man och tänker på hur lycklig man är
och då
plötsligt
kommer ångesten över allt annat krypandes

jag är så lycklig
som har någon som förstår mig
som ligger och kramar mig när jag är ledsen
som pratar igenom alla mina tankar med mig
som lyssnar och förstår
pussar och kramar
så som mattias gör

hur jag skulle klara denhär arbetssvackan utan honom?
well
it's beyond me

lugnt och stilla

idag bär det av till annekärr
to the sambo-parents

det är något speciellt med att vara där
så otroligt avkopplande på något sätt
helt tyst
lugnt
stilla
och man sitter där i den goa gröna läsefåtöljen
tittar ut genom fönstret på träden
och drömmer sig bort till mystiska världar
I'm loving it

puss

en sånhär hade jag velat ha just nu:




missing the bebis
a lot

mer makt åt Lizzie

förlåt
men idioter finns det överallt
och just nu
är det Tim 17 år som går mig på nerverna
han må vara 17
MEN
seriously
kan vi inte bannlysa honom på grund av idioti på maxnivå?

det är denhär bilden alla talar om:

Lizzie Miller
en helt vanlig modell
på en helt vanlig bild
som nyligen gjort entré i tidningen Glamour
tidningen sålde slut
kvinnor och män världen över hyllar henne
för att hon visar sig själv
på riktigt
men idag
på aftonbladets hemsida
kan man läsa:
TlM, 17 år, umeå,
Idag 10:15
 
Jag trodde att både USA och Sverige hade problem med fetma - då är det väl ändå högst oansvarigt att publicera sådana här bilder på överviktiga personer? Fram med bra förebilder istället, med sunda och vackra kroppar!

VAR nånstans lider hon av fetma Tim?
det är en vacker tjej
som inte gör sig till
normala människor har inte rockhard mage när man sitter framåtlutad
jag tycker det är underbart att se
att det finns tjejer som vågar visa sig på riktigt
och modetidningar som låter dem göra det

seriously
det är killar som Tim
som får tjejer att må dåligt hela sin ungdom
och som ser till
att självmordsstatistiken bland unga tjejer
aldrig sjunker
för de tror
att de inte duger som de är

jag vill orsaka Tim 7 kinds of pain
och sedan rösta ut honom vid nästa ö-råd


16 och gravid

jag vet att killar överlag får ta mycket skit
blir dragna över en kam
för att det finns vissa rötägg
det är inte så jag ska göra
men seriously
det finns idioter:

sitter på mtv's hemsida och tittar på "16 and pregnant"
paret har varit tillsammans kort tid
tjejen blir gravid
de bestämmer sig för att behålla barnet
killen friar
gulligt av honom
visar att han bryr sig
men ändå
16 år och gift?
well
dom kommer inte så långt
barnet föds innan bröllopet
killen tröttnar efter en vecka
skiter i barnet
stannar ute med vännerna istället
alltmedan tjejen som gått ut gymnasiet i princip samtidigt som födseln sitter hemma med barnet
och jobbar deltid för att dra in pengar
(medan hennes mamma tar hand om barnet,
fastän pappan till barnet är hemma på dagen då han jobbar natt)
det går en dryg månad
pappan flyttar ut pga av följande:
"jag jobbar på natten
och sedan vill jag inte komma hem
för jag vet att det är barnskrik hemma
och du vill att jag ska hålla i ungen
men jag jobbar ju
jag orkar inte det
orkar inte mata honom
orkar inte hålla i honom
jag vill inte
jag älskar inte dig längre
jag är bara med dig pga av ungen"

seriously?
SERIOUSLY?
skulle det vara lättare för henne
som går i skolan och jobbar?
det är inte så att hon bara är hemma
hon är också ute och jobbar
och är uppe på natten med amning och liknande
de gjorde ett gemensamt val
han friade
och sedan flyttar han ut?
16 år och gravid
well
det är ingen idealsituation
det smartaste hade säkert varit att göra abort
men
jag respekterar även de som väljer att behålla barnet
men då måste man på något sätt hålla sina löften

när man ser sådana saker
får en inblick i andras liv
i andras skit
så blir man på något sätt ännu lyckligare än vad man redan är
över en underbara situationen man är i

jag vill också ha barn någon gång
men jag är fantastiskt lycklig över att jag inte har en nioåring just nu
så otroligt lycklig
över att jag och mattias har tid tillsammans
jag tror att det är viktigt
att man är tillsammans
bildar ett team
en stark enad front
bygger en stabil grund att stå på
innan man drar in ett nytt liv

man måste bygga en stark grund på ett korthus
för staplar man bara våning på våning
så rasar hela skiten


som vanligt

ibland är man inte mer
än musiken man lyssnar på
topp tio idag:


Astronaut - Salem

On love, in sadness - Jason Mraz

Moondance - Van Morrison

Scary Films - Katie Melua

Manchesterman - Alf

Hurricane Gilbert - Håkan Hellström

All that we needed - Plain white T's

Shakin' - Rooney

Piece of my heart - Janis Joplin

Wrapped up in books - Belle and Sebastian


och vad ska det betyda?
well
I don't know
antagligen
att jag är precis som vanligt


RSS 2.0