plopp - en skånetjej i göteborg

kanske är det vädret
kanske är det mörkret
kanske är det vintern
kanske är det saknaden av malmö
kanske är det att jag har börjat plugga igen och därmed misslyckats på jobbfronten
kanske är det bristen på bebis
kanske är det alltihop
eller också inget alls
men nånting är det
som gör
att jag inte känner mig helt som jag ska
nånting har fått mig ur balans
och jag vet inte riktigt
hur jag ska göra
för att komma back on track igen

det är väl kanske det
att det har hänt så mycket senaste halvåret
och kanske har det inte riktigt kommit ikapp mig
förrän nu
även om jag är lycklig här med mattias
så är allting så annorlunda nu
jämfört med hur jag för ett år sedan trodde jag skulle leva
jag har alltid föreställt mig själv i malmö
not anymore
jag har sedan innan min examen insett att jag vill jobba
inte plugga
men den chansen gav man mig inte
så istället för att vara arbetande i malmö
är jag student i göteborg
och allting har hänt så fort
jag tror inte riktigt
att jag har hängt med
när kommer man ikapp utvecklingen?

att allting inte blir som man tänkt sig
det har jag vetat länge nu
men frågan är
om det kan vara både och
det där med det oväntade?
både positivt och negativt?
positivt:
*jag har en pojkvän som jag älskar över allt annat och som är fantastisk mot mig
*jag bor med denne underbare pojkvän i en jättemysig lägenhet
--> jag trivs helt enkelt otroligt bra
med min civila situation
negativt:
*jag saknar mig familj och min häst och hela mitt liv i malmö
*jag vill jobba - inte plugga

finns det någon möjlighet
att få allt?
befinner man sig någonsin i ett stadie
där man inte vill ändra på nånting alls?
I wonder...