plopp - en skånetjej i göteborg

nu har jag horat ut mig till diverse verksamheter
skrivit mail
skickat ansökningar
skrivit fler mail
spontanansökt till olika verksamheter
och seriöst
men känner sig som en såndär läskig funny-bunny-maskin

Lena Sand heter jag
ooo jag är så go och glad
stoppa fem kronor i mig
och jag ger dig en arbetssam tjej!

jag är så trött på ansökningar
jag vill ju bara jobba
tjäna pengar
bidra till något
göra något produktivt
pretty please
snart är jag yrrol-desperat
och ställer mig med ett plakat på stan

har ni någonsin glömt hur allting egentligen är?
funnit er i en verklighet
som på något sätt inte är på riktigt
utan snarare en illusion?

att lämna malmö igår
var som att lämna malmö förra året
all over again
sommaren som spenderats mesta delen nere i malmö
har på något sätt gett mig malmökänslan tillbaka igen
det där att kunna träffa sin familj varje dag
träffa bebis varje dag
finnas där på familjemiddagarna
se barnen varje vecka
gå ut på stan
i min stad
och känna doften från havet som sprider sig i luften
att lämna malmö igår
var som att göra slut
igen

det är inte det att jag inte trivs i göteborg
jag älskar denhär staden
älskar mitt och mattias liv
men
oavsett hur fin staden är
och hur bra vi har det
så kan göteborg inte ge mig det
som jag saknar i malmö
göteborg ger mig inte wilhelm och linnea springandes mot min famn
inte bebis gnäggandes från sin box
inte mamma
min älskade mamma
inte havet
stranden
inte känslan av att allt är nära
och alla tar hand om varandra

det är svårt när man under 24 år skapat sig ett liv någonstans
slått ner sina rötter
och sedan slits från dem
och sedan en sommar
så kommer man tillbaka igen
tillbaka till rötterna
det välkända
det som fött en
skapat en
gjort en till den människa man är idag
och sedan
när sommaren tar sluts
så rivs de gamla såren upp igen

helt plötsligt har jag inte sara längre
inte cicci här
inte pilla och ulf
inte mams och paps
barnen
syskonen
bebis
malmö

de som säger att en stad bara är ett ställe man bor på
inser inte allt vad en stad kan erbjuda
malmö var min älskare under många år
och det känns så konstigt nu
när jag är tillbaka i göteborg
och den där kyssen på kinden börjar blekna
och malmös läppar befinner sig någon annanstans

men samtidigt
att åka munkebäcksgatan ner
se vårt hus torna upp sig
komma in i trappen
känna lukten
öppna dörren
till vårt liv
värmer i bröstet

I guess I'm just torn
between the old lover
and the new crush

när man "hoppat över" det dödliga röda en månad (tack piller som gör det möjligt)
så glömmer man kvickt
hur drygt det är
och när det kommer krypandes igen
och ryggen värker
magen gör uppror
man känner sig tjock och äcklig
och bara blöh
så känns det bara
fanfanfan
helvetes jävla skit

jag kunde varit ute med älsklingen och göteborgarna ikväll
men här sitter jag
vid internet
( = nörd)
och tycker lite synd om mig själv (läs: MYCKET synd om mig själv)

well
all I say is
när det väl 'r dags
och hela denhär fertilitetsgrejen ska sättas på prov
så är det banne mig bäst att det funkar
för om man genomlider månad efter månad
år efter år
av sådana här dagar
och det sedan skulle visa sig
att man inte kan få några bebisar iaf
well
lets just say
someone is gonna get killed then

det finns få saker
som är så otroligt fint
som att sitta här och titta
på min älskling som ligger i sängen och sover

jag måste attackmysa med honom
typ nu