plopp - en skånetjej i göteborg

vissa dagar
så slår allt mig
att jag varit arbetslös i ett och ett halvt år
att jag inte ens får komma på intervjuer
att min familj bor så långt bort
att min bebis inte är här
och det behöver inte ens ha varit en dålig dag
oftast är det under de bra dagarna
som allting bara sådär "kommer"

som igårkväll
efter vi hade haft en jättemysig söndag
och så ligger man och tänker på hur lycklig man är
och då
plötsligt
kommer ångesten över allt annat krypandes

jag är så lycklig
som har någon som förstår mig
som ligger och kramar mig när jag är ledsen
som pratar igenom alla mina tankar med mig
som lyssnar och förstår
pussar och kramar
så som mattias gör

hur jag skulle klara denhär arbetssvackan utan honom?
well
it's beyond me